• LÖPNING
  • Årets första löppass.

    Solen har hittat till Helsingborg och det börjar kännas som vår i luften. För vår kan verkligen konsten att kännas. Lyckligt, pirrigt och energirusigt. Hoppfullt liksom. Plötsligt, på bara ett par dagar, är det lite lättare att pendla till skolan tidiga morgnar och lite finare att finnas till. Som att vardagen blivit lite mera guldglittrig och härlig helt enkelt.

    Igår var magiskt. Lite som att våren visste om att det var fredag och att fredagar ska vara just sådär- lite mera guldglitter och härlighet.
    Vi firade med att äta årets första utomhuslunch på saluhallen i Malmö efter skolan och sedan sprang jag in våren i Pålsjö skog. Den blir inte riktigt vår på riktigt förrän man har gjort årets första Pålsjöpass- det är sedan gammalt.

    Årets första riktiga löppass är alltid hatkärlek. Lika härligt som deppigt eftersom jag varenda gång tror att löpkondition är samma sak som annan kondition. Newsflash: det är det inte! Men jag sprang. Långt, lugnt och länge. Njöt av mental förberedelsetid innan jag rev av årets första kräkintervaller på kinesiska muren. Att springa intervaller är precis som att riva av ett plåster. Bara att göra, helst så fort som möjligt för då är det avklarat på kortast möjliga tid. Skillnaden är att man i regel bara har ett plåster att riva av medan intervallerna tenderar att vara flera. 3 x 3 stycken på dryga 20 sekunder i backe till exempel. Hatkärlek i sin finaste form.

    Idag är status trötta ben, ömma benhinnor och lyckligt huvud. Så värt.
    Och till och med klockan verkar ha gått bananas på vårkänslor igår. Nog för att årets första runda brukar vara tung men jag har svårt att tänka mig att jag intervallade på 118% av maxpuls…

    IMG_4363 IMG_4366

  • LÖPNING
  • Sommaträning, njutpass & loppförberedelser

    Sommarträning blir något annat än träningen under resten av året. Inte nödvändigtvis mindre eller slappare men definitivt mer spontan och njutig. Semestrar, sommarstugehäng och mer spontana aktiviteter gör den vanliga träningsrutinen omöjlig och de annars så heliga favoritpassen får till stor del stå åt sidan- till förmån för annan, alternativ och mycket mera just njutig träning.

    Som igår eftermiddags till exempel, när jag fick myror i benen efter en dag i solstolen och sprang i väg från sommarstugan med en podcast i öronen för en ”jag-hamnar-där-jag-hamnar-och-det-blir-som-det-blir”-runda. Typisk Halmstadlöpning. Alldeles prestigelös och baserad på känsla. Jag hamnade, efter en sväng in mot centrum, på Prins Bertils stig utmed havet och njöt i fulla drag av livet innan jag dök ner i en sanddyn utmed strandkanten efter drygt fem fantastiska kilometrar.

    Lite diffusa ”känningar” i halsen har gjort att den här veckan har blivit lite lugnare än tänkt. Inte riktigt enligt plan inför helgens aquatlonlopp i Tylösand men det är tveklöst mer värt att vara pigg och frisk på lördag än att få till ett intervallpass idag. Tyvärr gör man ju inte underverk på ett par dagar.

    Så efter måndagen, som i vanlig ordning var intensiv på träningsfronten, har jag loppladdat med en total vilodag, fem njutiga kilometrar för att känna på kroppen och alldeles för många huvudståenden på gräsmattan idag (mitt senaste projekt). Imorgon tänkte jag börja morgonen med ett gäng längder i Simstadion för att kolla simbrillorna och min obefintliga crawlteknik inför lördag. Sedan vilar jag vidare. Det är ju ändå sommar…

    image imageBästa stället att avsluta en löprunda på. Utan konkurrens.

  • LÖPNING
  • MÅNDAGSINTERVALLER

    Vet ni vad? Jag har kommit igång med löpningen inför vårens lopp nu och fångat upp springandet där jag lämnade det för lite för länge sedan. Mer om det en annan gång.

    Igår fick jag till det där intervallpasset jag gått och både laddat och fasat för ett tag, sådär som det ju alltid blir när man vet om att man haft ett lite för långt uppehåll från löpningen. Lite småångest liksom. Men- vet ni vad? Det var grymt härligt den här gången också. Svettigt, utmanande, döjobbigt och alldeles underbart.

    Jag tycker inte så mycket för att springa på löpband egentligen men har faktiskt börjat upptäcka tjusningen med att springa just intervaller på bandet. Jag gillar att man har så bra koll på fart och tid och att passen liksom blir lite lättare att överblicka. Det blir så svart på vitt att nästa intervall faktiskt kommer att vara färdigsprungen när displayen visar 20:00 eller att vilan är slut 21:30. Ni fattar; det pleasar kontrollbehovet liksom.

    De efterlängtade måndagsintervallerna bestod i alla fall av följande:

    10 minuters uppvärmningsjogg
    4*4 minuters tempolöpning med 90 sekunders joggvila mellan
    5 minuters nedjogg
    Stretch och rörlighetsövningar

    Intervallpasset hämtade jag ifrån ett träningsprogram gjort för att springa halvmarathon på 1 h 50 minuter. Det rekommenderade tempot på fyraminutersintervallerna var någonstans mellan 4.30 och 5.00 min/km men jag kände att jag hade lite mer att pusha fram och ökade tempot ytterligare lite grann.

    Det här passet är perfekt att ta till om ni vill har ont om tid eller bara vill få till ett effektivt och utmanande men ganska kort pass.

    Som gjort för en måndagslunch liksom!

    12822241_10207969971823563_2022810081_n