• LÖPNING
  • Årets första löppass.

    Solen har hittat till Helsingborg och det börjar kännas som vår i luften. För vår kan verkligen konsten att kännas. Lyckligt, pirrigt och energirusigt. Hoppfullt liksom. Plötsligt, på bara ett par dagar, är det lite lättare att pendla till skolan tidiga morgnar och lite finare att finnas till. Som att vardagen blivit lite mera guldglittrig och härlig helt enkelt.

    Igår var magiskt. Lite som att våren visste om att det var fredag och att fredagar ska vara just sådär- lite mera guldglitter och härlighet.
    Vi firade med att äta årets första utomhuslunch på saluhallen i Malmö efter skolan och sedan sprang jag in våren i Pålsjö skog. Den blir inte riktigt vår på riktigt förrän man har gjort årets första Pålsjöpass- det är sedan gammalt.

    Årets första riktiga löppass är alltid hatkärlek. Lika härligt som deppigt eftersom jag varenda gång tror att löpkondition är samma sak som annan kondition. Newsflash: det är det inte! Men jag sprang. Långt, lugnt och länge. Njöt av mental förberedelsetid innan jag rev av årets första kräkintervaller på kinesiska muren. Att springa intervaller är precis som att riva av ett plåster. Bara att göra, helst så fort som möjligt för då är det avklarat på kortast möjliga tid. Skillnaden är att man i regel bara har ett plåster att riva av medan intervallerna tenderar att vara flera. 3 x 3 stycken på dryga 20 sekunder i backe till exempel. Hatkärlek i sin finaste form.

    Idag är status trötta ben, ömma benhinnor och lyckligt huvud. Så värt.
    Och till och med klockan verkar ha gått bananas på vårkänslor igår. Nog för att årets första runda brukar vara tung men jag har svårt att tänka mig att jag intervallade på 118% av maxpuls…

    IMG_4363 IMG_4366

  • GRUPPTRÄNING
  • Koreografibubbla

    Träningsbranschen och instruktörsrollen innebär ständiga uppenbarelser och nya erfarenheter för mig som är ny. Förberedelsearbetet till exempel är ett kapitel för sig. Givetvis hör det där ihop med var man väljer att lägga sin prestationsribba men oavsett ambitionsnivå är det ett ganska rejält antal timmar som går åt till att leta musik, planera upplägg och plugga in koreografi. Det där sista, nötandet, är den största boven i tidsdramat. Lika viktigt och roligt som galet tidsslukande. Ännu mera så om man är född med prestationsprinsess- genen. I perioder hopar det sig och när utbildningar krockar med releasesläpp, nya pass och utvärderingar är förberedelserna snudd på never-ending.

    Så just nu lever jag där- i koreografibubblan. Nöter in nytt Aqua-pass och gör upplägg för att köra Born To Move i olika varianter för prova-på, skolklasser och nya grupper. Filar på uppvärmning till core-passet som ska utvärderas nästa vecka, lägger upp ett Indoor Walking-pass för att kunna göra debut om ett par veckor och pluggar teori, teknik och koreografi för att vara redo för CX-worx utbildning nästa helg. Lever i symbios med mina hörlurar och utnyttjar varenda minut av tågåkande, föreläsningspauser, matlagning och transporttid till att banka in, nöta, automatisera och visualisera. Lägger lediga timmar i lediga salar med musik på maxvolym och näsan i koreografihäftena.

    Kommer bo kvar i koreografibubblan ett par veckor till, om än lite lugnare efter nästa helg, innan jag flyttar ut och rullar på väl in-nötta koreografier ett tag. Tills passen får sånt där riktigt flow alltså- då brukar det vara dags att gå tillbaka in i koreografibubblan igen!

    16216070_10210956814572765_1907654378_n

  • DRÖMMAR
  • Surfresa- en bucketlistgrej!

    Jag har alltid velat lära mig surfa. Det ser så häftigt ut och verkar vara den optimala kombinationen av natur och upplevelseträning och aktivitet. Just det där- att fånga upplevelser genom träning- är bland det bästa jag vet så när en av mina nya idrottsvetarkompisar från högskolan lät lika peppad som jag när jag, i förbifarten, råkade nämna det där med att lära mig surfa så slog vi till och bokade en veckas nybörjarcamp med Lapoint.

    15218345_10210369432768587_1625282564_n

    Så i juni ska jag bli surfare och fånga mina första vågor i Portugal. Jag har bestämt mig för att  man blir en surfare av att försöka helhjärtat en vecka även om det inte går så bra. Ska man tro på alla med någon form av surfrutin så låter det nämligen lite för komplext för att lyckas bemästra bara sådär. Den här gången är upplevelsen långt mycket mer värd än resultatet och det jag längtar allra mest efter är att få en inblick i surfkulturen och surflivet som jag har en så idyllisk bild av. Att få prova vingarna i en för min del helt ny kontext och checka av en sån där riktigt, riktig bucketlistgrej. Checka av en av mina träningsdrömmar.

    Om jag längtar? Galet!

     

  • ÖVNINGSBANK
  • Övningstips: Magdödare på pilatesboll

    På onsdagar börjar jag dagen tidigt tillsammans med morgonpigga kunder och brukar passa på att ta en sväng upp till gymmet för en egen genomkörare innan jag åker hem mot frukost och skola.

    Idag fick axlar och rygg, som kändes som de piggaste delarna efter gårdagens tabata, en kort men effektiv genomkörare. Oavsett passets huvudfokus tycker jag om att avsluta med bålträning. Som coreinstruktör är jag kanske lite partisk men vinsterna i att ha en stark core eller ett starkt bålparti går inte att påpeka för många gånger.

    En stark core skapar förutsättningar för en god hållning och motverkar mycket utav den smärtproblematik som är ett vanligt inslag i vardagen för många. En stark muskulatur i mage, rygg och höftböjare (coren) ger oss automatiskt en förbättrad hållning och minskat därmed risken för smärta i rygg, axlar och nacke.

    Att tänka på hållning och aktivering av bålen i vardagen är suveränt men för att stärka upp muskulaturen ordentligt krävs kompletterande bålträning också. Jag brukar försöka smyga in några övningar för mage, ländrygg och höftböjare i slutet på mina träningspass, oftast med kroppsvikt som enda belastning.

    Imorse blev jag sugen på att jobba med pilatesboll och tänkte tipsa om ett par riktiga magdödare som utmanar både våra raka (rectus abdominis) och sneda (obliques) magmuskler.

    1. Raka benindrag

    Utgångspositionen är en planka med händerna  i golvet under axlarna och fötterna på pilatesbollen. Sträva efter att hitta en plan och neutral position med kroppen och aktivera (spänn) magen.

    Dra pilatesbollen mot dig så att knäna närmar sig bröstet. Bibehåll aktiveringen av magen under hela rörelsen och utför aldrig fler repetitioner än du har kontroll över. Tappar vi spänningen i magen belastar vi ofta vår ländrygg genom att tappa ner vår svank och bli ”hängande” istället för plana.

    Jag jobbade med 10 repetitioner och 3 set i kombinationen med övningen nedan.

    2. Sneda vridningar

    Utgångspositionen är densamma som vid de raka benindragen med enda skillnad i att du breddar avståndet mellan fötterna och på så sätt ”klämmer fast” bollen i ett brett grepp.

    Vrid därefter hela kroppen från sida till sida så att ena foten roteras ner mot golvet. Stanna till strax ovanför golvet och vrid över åt andra sidan. Var nog med att arbeta med en spänd mage och aktiverad bål för att, i likhet med föregående övning, undvika felaktig belastning av ländryggen och utför bara så många repetitioner som du orkar bibehålla en god teknik i.

    Jag jobbade med 10 vridningar (5 per sida) och 3 set i kombination med övningen ovan.

    15134448_10210301013458147_1775592088_n  15057985_10210301013338144_1393727834_n
    1. Raka benindrag. 

    15134334_10210301013498148_1573261065_n  15058631_10210301013378145_806224393_n
    2. Sneda vridningar. 

  • GRUPPTRÄNING
  • Tisdagstabata

    Pepp ett par timmar innan.
    Ångest när det börjar dra ihop sig.
    Badass-feeling när jag öser dunka-dunka-musik på vägen dit.
    Skräckblandad förtjusning när man är på plats i salen.
    Adernalinpåslag delux när instruktören går igenom övningarna och jag svettas längs insidan av höger arm (jodå. Varje vecka).
    Hybris första tabatan.
    Pannben resterande sju.
    Lycka efteråt.
    Endorfinrus resten av kvällen.
    Euforilager för hela veckan. 

    På tisdagar kör man Tabata,  det är sedan gammalt. Det senaste året har ”tisdagstabata” blivit ett väletablerat uttryck i min värld och antalet missade tisdagstabator skulle nästan gå att räkna på en hand. Så heliga är de!

    Det är något något alldeles speciellt med tisdagstabatan. Den är liksom hatkärlek i sin finaste form.
    Levererar allt från magknip till eufori och från  styrka till kondition. Totalt oemotståndligt och minst lika beroendeframkallande. För ärligt nu- vem skulle kunna motstå att få gå igenom känsloregistret nedan och svettas orimliga mängder bara sådär en vanlig tisdagskväll?

    Såld på konceptet med Tisdagstabata nu? Jag tänkte väl det! 

    15086290_10210297023838409_1206206337_n

  • TRÄNING
  • Lyft skrot.

    Häromkvällen fick jag chansen att hänga på ett lyftpass tillsammans med Olympic Liftong School. En för mig helt ny träningsform och ett par fruktansvärt roliga timmar av teknikträning, rörlighetsövningar, styrka, frivändningar och stötar. Älskar att få vidga mina vyer och prova nya saker.

    Jag har varit inne på det så smått förut, att det är väldigt få träningsformer jag inte tyckt om hittills. Att lyfta var inget undantag utan snarare tvärtom- jag blev lite biten och hade tydligen goda förutsättningar för att utveckla det här. Så himla kul att hitta saker som liksom känns helt naturliga från början och dessutom är effektiv träning för hela kroppen och perfekt för mig som håller på att ställa om till lite mera styrkefokus.

    Jag tror och hoppas att det blir mer av det här, som komplement till min vanliga träning för jag är lika full av blåmärken som jag är hooked på den där badass-feelingen som dök upp så fort vi började lyfta. Starka tjejer med lite badass-vibes är bland det coolaste som finns…

    image image image

  • NJUTTRÄNING
  • Lycklig i förväg.

    Den här veckan jobbar jag ifatt allt jag varit ledig i sommar ungefär. Flyttar in på gymmet och varvar Core- och Aquapass med vikariat och receptionsjobb. Tränar i den mån jag hinner och maxar mina lediga timmar med fikor, luncher och kompisdejter. Njuter av tillvaron. Det känns faktiskt inte ett dugg som jobb att vara på jobbet på mitt jobb…

    Det är faktiskt snarare ett privilegium att få spendera så mycket tid med så många härliga människor. Att få köra snudd på fullbokade pass trots semestertider, att få starta veckan med Core Soft på måndagarna, att få lära känna våra goa kunder, att omges av så många sprudlande människor och att få chansen att avhandla både stort och smått med receptionskollegerna när soliga, och förvisso sorgligt sällsynta, sommarkvällar gör att arenan är lugn på kvällarna. Jag trivs som fisken i vattnet och har inte ett dugg emot veckans tredje raka ständning följt av en öppning imorgon bitti. Tvärtom.

    Bortsett från att det svider lite grann att missa sina favoritpassen alltså. För det går inte att förneka att det svider lite i hjärtat när man hör Bodystepmusiken pumpa ur högtalarna i salen bredvid. Man är ju liksom lite grann på fel sida av dörren då…

    Så idag, när rasten sammanfaller perfekt med kvällen Sh’bam är toklyckan ett faktum. En och en halv veckas danspaus är för länge (och det kommer alltså från tjejen som alltid betraktat dans som någonting låååångt utanför sina komfortzon). Tills jag hittade Sh’bam alltså. Sedan dess har jag fått omvärdera det mesta för det finns få saker i världen som gör mig så lycklig som Sh’bam.

    Häromkvällen kom en kund förbi receptionen efter att ha dansat och sa att hon var så lycklig att hon ville gråta. Jag förstod precis. Jag ville ju också gråta, om än av helt andra skäl. Jag var ju på fel sida av dörren den kvällen…

    Sh’bam alltså. Årets tips!

  • LÖPNING
  • Sommaträning, njutpass & loppförberedelser

    Sommarträning blir något annat än träningen under resten av året. Inte nödvändigtvis mindre eller slappare men definitivt mer spontan och njutig. Semestrar, sommarstugehäng och mer spontana aktiviteter gör den vanliga träningsrutinen omöjlig och de annars så heliga favoritpassen får till stor del stå åt sidan- till förmån för annan, alternativ och mycket mera just njutig träning.

    Som igår eftermiddags till exempel, när jag fick myror i benen efter en dag i solstolen och sprang i väg från sommarstugan med en podcast i öronen för en ”jag-hamnar-där-jag-hamnar-och-det-blir-som-det-blir”-runda. Typisk Halmstadlöpning. Alldeles prestigelös och baserad på känsla. Jag hamnade, efter en sväng in mot centrum, på Prins Bertils stig utmed havet och njöt i fulla drag av livet innan jag dök ner i en sanddyn utmed strandkanten efter drygt fem fantastiska kilometrar.

    Lite diffusa ”känningar” i halsen har gjort att den här veckan har blivit lite lugnare än tänkt. Inte riktigt enligt plan inför helgens aquatlonlopp i Tylösand men det är tveklöst mer värt att vara pigg och frisk på lördag än att få till ett intervallpass idag. Tyvärr gör man ju inte underverk på ett par dagar.

    Så efter måndagen, som i vanlig ordning var intensiv på träningsfronten, har jag loppladdat med en total vilodag, fem njutiga kilometrar för att känna på kroppen och alldeles för många huvudståenden på gräsmattan idag (mitt senaste projekt). Imorgon tänkte jag börja morgonen med ett gäng längder i Simstadion för att kolla simbrillorna och min obefintliga crawlteknik inför lördag. Sedan vilar jag vidare. Det är ju ändå sommar…

    image imageBästa stället att avsluta en löprunda på. Utan konkurrens.

  • LÖPNING
  • MÅNDAGSINTERVALLER

    Vet ni vad? Jag har kommit igång med löpningen inför vårens lopp nu och fångat upp springandet där jag lämnade det för lite för länge sedan. Mer om det en annan gång.

    Igår fick jag till det där intervallpasset jag gått och både laddat och fasat för ett tag, sådär som det ju alltid blir när man vet om att man haft ett lite för långt uppehåll från löpningen. Lite småångest liksom. Men- vet ni vad? Det var grymt härligt den här gången också. Svettigt, utmanande, döjobbigt och alldeles underbart.

    Jag tycker inte så mycket för att springa på löpband egentligen men har faktiskt börjat upptäcka tjusningen med att springa just intervaller på bandet. Jag gillar att man har så bra koll på fart och tid och att passen liksom blir lite lättare att överblicka. Det blir så svart på vitt att nästa intervall faktiskt kommer att vara färdigsprungen när displayen visar 20:00 eller att vilan är slut 21:30. Ni fattar; det pleasar kontrollbehovet liksom.

    De efterlängtade måndagsintervallerna bestod i alla fall av följande:

    10 minuters uppvärmningsjogg
    4*4 minuters tempolöpning med 90 sekunders joggvila mellan
    5 minuters nedjogg
    Stretch och rörlighetsövningar

    Intervallpasset hämtade jag ifrån ett träningsprogram gjort för att springa halvmarathon på 1 h 50 minuter. Det rekommenderade tempot på fyraminutersintervallerna var någonstans mellan 4.30 och 5.00 min/km men jag kände att jag hade lite mer att pusha fram och ökade tempot ytterligare lite grann.

    Det här passet är perfekt att ta till om ni vill har ont om tid eller bara vill få till ett effektivt och utmanande men ganska kort pass.

    Som gjort för en måndagslunch liksom!

    12822241_10207969971823563_2022810081_n

  • NJUTTRÄNING
  • LÄNGDSKIDOR

    Det där med längdskidor alltså. Att vara utomhus. Att vara i naturen. Att lära sig något nytt. Att känna hur det spränger i lungorna av all kall luft.
    Så väldigt, väldigt fint. Att det spränger i lungorna står kanske inte allra högst upp på listan men det är himla fint ändå. Ja, att känna att man tar i alltså.

    Jag och pappa spenderade en förmiddag i nydragna längdspår utanför Ängelholm häromdagen och gjorde comeback efter förra årets (lika delar modiga som dumdristiga) äventyr under Kortvasan. Jag hade ungefär noll självförtroende och gick in med inställningen att all eventuell teknik jag lyckats hitta på den tre mil långa vägen till mål i fjol skulle vara borta igen och blev mer än förvånad när jag kunde susa förbi pappan i spåren redan från start. Vilken känsla- att faktiskt på riktigt börja känna sig lite grundstark och funktionell. För visst vet jag om att jag tränar mycket, men att kroppen liksom fixar allt nytt och konstigt jag utsätter den för på ett ganska bra vis är en otroligt härlig bekräftelse på form och fysik. Bra boost för både självförtroende och motivation!

    En dryg mil av prat, flås och kvalitetstid senare fikade vi i bilen och rullade hem mot varsin halv arbetsdag. Oslagbart bra mitt-i-veckan-grej.

    Vad vi tog med oss hem förutom en ond rygg och en sträckt axel? MASSOR av energi och ännu en insikt kring hur bra vi trivs utomhus. Jag är lite som min pappa på den där fronten.
    Bara titta- det är en väldigt fin onsdagsvy!

     

    12626029_10207645979363954_783915082_n12571034_10207645979043946_513102000_n 12596230_10207645978643936_100895674_n 12606918_10207645979603960_1261327011_n 12625969_10207645979523958_478940466_n