• ÖVRIGT
  • Halmstadbubblan!

    Sommaren börjar i Halmstad, det är sedan gammalt! Det officiella startskottet för sommaren går när man landat i stugan för att fira midsommar och efter det är det sommar oavsett hur mycket vädret signalerar höst. Punkt, paus och inte förhandlingsbart!

    Med den inställningen är jag i full gång med att fånga sommarfeeling i Halmstad. Få saker andas nämligen så mycket sommar som att lulla runt på Prins Bertils stig, morgonsimma i Brottet eller läsa bok i hängmatta. Att köpa glass på Riccardos på Möllegård, äta frukost utomhus, gå barfota i daggvått gräs eller få jordgubbar till frukost, lunch och middag. Listan på bra saker i sommar-Halmstad kan göras så lång att den förtjänar ett eget inlägg…

    Hur som helst har jag fullt upp med allt det där och lite till här uppe. Vädret är förvisso lite mera höst än sommar men tillvaron är ändå sådär härlig som den bara är i den här lilla bubblan. I Halmstadbubblan.

    Prins Bertils stig är lika fin för promenader som löpning och att simma i sommarrregn är faktiskt nästan snäppet mysigare än i sol. Det behövs en extra fleecetröja vid utefrukosten och premiärglassen fick ätas i lä bakom en lada men resten är precis som det brukar. Precis som det alltid är, precis som det ska vara och precis exakt som jag vill ha det!

    19551035_10212506363230513_1284724830_n

    19550936_10212506363550521_677029338_n

     

  • ÖVRIGT
  • Brev från vänsterknät!

    Hej Louise,

    Det är ditt vänsterknä här.
    Vi måste prata och eftersom jag vet att du föredrar raka puckar så kommer jag att vara helt ärlig nu…

    Du är faktiskt ganska svår att leva med. Hårt men sant. Om jag ska vara riktigt ärlig så har jag aldrig träffat någon som är så dålig på att lyssna som du. Du lyssnar ju liksom mindre och mindre ju mer jag säger ifrån. Var är logiken i det tycker du? Hur som helst, därför skriver jag istället och hoppas att det kanske kan få dig att lyssna lite mer än vanligt…

    För ärligt nu Louise. Hur smart var det egentligen att springa Göteborgsvarvet utan någon form av löpträning i förväg? Det var en retorisk fråga. Svaret är att det var precis lika dumt som förra året och precis lika dumt som det alltid är när du springer lopp. Vi fyller faktiskt 23 nästa vecka. När hade du tänkt att lära dig egentligen?

    Och hur viktigt var det egentligen, såhär med facit i hand, att träna precis alla dina favoritpass den där veckan efter Varvet? Jag hade kunnat gå med på både core- och danspass eftersom jag vet att det är viktigt för dig men det där löppasset du ville köra på onsdagen var faktiskt bara en dum idé. Du vill för mycket för ditt eget bästa ibland.

    Jag vet att du mest är arg på mig nuförtiden men det är faktiskt av ren omtanke som jag gjorde som jag gjorde den där onsdagen för fem veckor sedan. Jag känner dig och, viktigast av allt, bryr mig om dig. Om jag hade låtit dig springa den där eftermiddagen hade du förmodligen sprungit både längre och hetsigare än planerat. Jag sade ju att jag känner dig. Du blir så lätt uppslukad av saker att jag helt enkelt inte vågade ta risken.

    Samma omtanke är skälet till att jag har hållit dig lite kort sedan dess.
    Kommer du ihåg dag två när du stapplade storgråtande hem från bussen?
    Förlåt, men jag var tvungen att skrämma dig för att få din uppmärksamhet.
    När du vakande mitt i natten och trodde att ditt ben skulle gå av på mitten?
    Enda sättet att få dig att boka av den där Bodystepen som du hade fått för dig att du skulle gå på morgonen efter. Jag vet att det var viktigt för dig eftersom det var Karins sista pass men jag är ganska säker på att hon tyckte precis som jag. Förlåt igen, men jag var tvungen.

    I grund och botten skulle jag säga att du är en ganska normalbegåvad tjej men det är som att du glömmer bort att tänka efter när det finns en endorfinkick i sikte. Du är en guldfisk när det gäller smärta och begränsningar. Om du behövde ta värktabletter för att promenera till affären igår är det förmodligen ingen bra idé att gå på Bodystep idag  (releasevecka eller inte) och om det gjorde ont för en kvart sedan har inflammationen vi har i brosket bakom knäskålen troligtvis inte försvunnit tills nu. Du måste inte ”testa” mig så ofta. Jag fungerar precis som du och vill också vara ifred när jag känner mig lite låg.

    Så just nu kanske du skulle kunna låta bli att tokbelasta mig. Jag vill helst inte gå allt för mycket i trappor och backar men annars är jag inte så kinkig i vardagen. Löpning kommer jag att vägra ett tag till men eftersom jag vet hur viktigt det är för dig så försöker jag ställa upp så mycket som möjligt på träningsfronten i övrigt så att du kan få jobba, svettas och må bra. Men vi måste faktiskt kompromissa lite grann här. På Core Soft till exempel, när du faktiskt har möjlighet att styra upplägget själv, kanske vi inte tvunget måste böja och sträcka på benen sjuttioelva gånger när du egentligen mest bryr dig om de sneda magmusklerna nästa måndag? Sträck ut mig sådär långsamt och jag vill dö. Samma sak när du gör spänsthopp på kakelgolvet under Aqua-passen. Gummimattan finns där av en anledning så du får helt enkelt bara lära dig att hålla dig på mattan (i dubbel bemärkelse)…

    Hade det bara handlat om vilja så hade vi kunnat flytta berg du och jag. Du har pannbenet och jag har kapaciteten. Men, det handlar om mer än vilja och inte ens vi, oavsett hur mycket jag vill vara dig till lags, orkar med allt. Vi fyller som sagt ändå 23 nästa vecka…

    Jag vet att du inte lyssnar så bra när du är ledsen och besviken men jag vill ändå att du ska veta att jag gör mitt bästa. Jag vill verkligen att du ska tycka om mig för det är faktiskt inget kul att vara vänsterknä på någon som mest går runt och är arg på en. Dessutom börjar jag bli avundsjuk på högerknät som får all cred just nu. Jag har också ställt upp för dig varenda dag i hela ditt liv; varje steg, varje skridskoskär, varje lopp och varje Bodystep-hopp. ”It takes two to tango” (eller springa för den delen) och vänsterknän behöver faktiskt också kärlek!

    Jag har hört att sjukgymnaster är en bra grej. Har du funderat på att ta med mig till en sån? 

    Ditt för evigt,

    Vänsterknät.

    PS! Jag trivs väldigt bra i den där hängmattan du har hittat. Ligg stilla där denna veckan så kanske vi är lite mer på banan igen nästa…

    19551130_10212481626452109_1025848092_n

  • ÖVRIGT
  • Fånga den här veckan!

    Godmorgon där ute!

    Det är måndag morgon igen. Hur känner du? Veckans värsta eller veckans finaste?
    Oavsett vilket så tänker jag att det blir lite grann vad man gör det till. Eftersom det ju blir måndag morgon oavsett om vi vill det eller inte handlar det mest om att välja den inställning som gör veckan så härlig som möjligt. Kort och gott- att fokusera på charmen i att varje måndagsmorgon innebär en hel vecka av nya möjligheter snarare än att klockan ringer tidigt eller att arbetsdagen känns motig.

    Den härliga sanningen är att måndagsmorgnar, hur aviga de än kan kännas när klockan ringer, kommer med en väldig massa uppsidor. Vi har sju stycken sprillans nya och helt orörda dagar att fånga den här veckan. Sju oskrivna blad att skriva. 168 timmar att ta till vara på. Tänk så fint egentligen…

    Jag tillhör sorten som gillar måndagsmorgnar. Det är något visst med nystarter, hur små och oviktiga de än kan tyckas. Har man dessutom lyxen att få börja varje vecka med Core Soft och goa kunder är det snudd på omöjligt att tycka att det känns jobbigt när klockan ringer. Den här måndagen är ännu lite extra härlig eftersom den är startskottet på en typiskt rolig vecka- min första på sommarlovet! Jag firar med en massa härliga saker; åker till Köpenhamn för bästishäng och konsert, firar lillasysters student och toppar med att flyga iväg till Portugal på söndag morgon. En på pappret väldigt lovande vecka!

    Så hörreni, fånga den här veckan! Ta till vara på de här sju orörda dagarna och välj ett måndags-mood som gör de kommande 168 timmarna så härliga som möjligt.

    Varje måndag är ett nytt avstamp- är det inte en väldigt härlig tanke? 

    3524c7779ee0d16c601eaf6c186458c3

  • FRUKOST
  • Söndagsfrukost.

    Det är något speciellt med söndagsfrukostar, något lite extra härligt!
    Mina söndagar böjar oftast lite tidigare än för resten av familjen. Hur tidigt är dock en fråga om prioriteringar- antingen lagom tidigt för att hinna åka till gymmet och köra pass eller lite, lite tidigare för att kunna äta en lite mysigare frukost än vanligt. Det sista alternativet brukar vinna. All frukost som inte äts ur burk på ett tåg känns liksom värd att gå upp lite tidigare för…

    Det krävs inte ens så många minuter egentligen, för att få till en snäppet mysigare frukost än vanligt alltså. Imorse blev det hallon- och blåbärsgröt med kiwi, pumpafrön och ägg. Tog 10 minuter. Så enkelt, så värt.

    Bärgröten är en keeper förresten. Koka upp din gröt som vanligt men häll i frysta hallon och blåbär (ca 1/2 dl per portion) när det är ett par minuter kvar av koktiden.
    Världens enklaste sätt att variera morgongröten som är min universalfrukost- lika grym som uppladdning inför en skoldag som inför söndagspassen på gymmet!

    18871095_10212266911644373_1574386051_n

  • ÖVRIGT
  • Vad är väl en bal på slottet…

    Igår var dagen med stort B- BALDAGEN! Årets glammigaste happening för alla som är mitt uppe i sin sista vecka på gymnasiet. Årets härligaste dag för alla lyckorusiga och skoltrötta blivande studenter. För min del var det fyra år sedan. Paus där. Alltså FYRA år. Längre tid än vi faktisk gick på gymnasiet… Hur galet?!

    Vi har gjort det här med balen till något väldigt mysigt här hemma och precis som förra gången är dagen ett enda långt tjejmys. Igår började vi morgonen hos frisören och fortsatte med lunch på stan innan vi delade upp oss en stund. Charlotte till sminkning, mamma på ärenden och jag till gymmet. Nästan roligt representativt för hur vi synkar i normalfall också… En snygg, en stressad och en svettig. Världens drömtrio.

    På eftermiddagen mötte pappa upp på stan för ett par timmar i vimlet på Sundstorget. Vimmel, kramar, glass och tusen fotograferingar. Livet på en pinne en solig (!) torsdagseftermiddag.

    I år var det lillasysterns tur att vara glammig men jag erkänner, jag är avundsjuk. Men glaset är ändå alltid halvfullt.. Jag har trots allt fått cykla 6 minuter på en motionscykel och gå på corepass med Marlen idag- lycka i sin finaste form när man tvingats vila knä en vecka… Lite som Askungen skulle ha sagt; ”Vad är väl en bal på slottet i jämförelse med det…?” Den kan ju vara trist och tråkig… och alldeles, alldeles underbar… 

     

    18870781_10212243528259803_1187015250_n

    18835047_10212243528139800_2084279952_n

    18870997_10212243527979796_911620033_n

    18902132_10212243528099799_733829564_n