• SHOPPING
  • VÅRKÄNSLOR

    Det börjar finnas hopp om våren. Inte sådär så att det sprutar vårkänslor precis men definitivt så att det känns hoppfullt. Man kan köra till jobbet på morgnarna utan att behöva förfrysa fingrarna medan man skrapar rutorna till exempel. Eller ta en promenad till och från ett lugnt corepass på gymmet utan att försöka slå världsrekord i antal klädlager. Det är ju trots allt bara februari fortfarande, om än en bonusdag, och det är ju de små sakerna som gör det tänker jag.

    Det där små sakerna har i alla fall triggat igång mitt sug efter sneakers, vårjackor och lite färg i garderoben. Och vet ni vad? När man inte tränar så har man plötsligt farligt mycket tid för att surfa runt bland vårnyheterna. Beslutsångesten är ett faktum.

    Det bästa? Att min omgivning just nu hejar på all form av shopping som inte är träningskläder. Mamman och pappan också. Som sagt- det är det små sakerna som gör tillvaron ganska bra…

    1. Adidas Originals Sneakers Superstar
    2. Adidas Originals Superstar Animal
    3. Puma Vicky CV – Rosa

     

     

    60-4941890870-0446_7

    4056204833414_002_9af36650939e4eeb8e98e813564e207f

  • PERSONLIGT
  • ATT DRA NER PÅ TEMPOT.

    Nu har det ekat tomt ett tag- av flera anledningar. Först för att livet snurrade på lite för fort med mycket jobb, träningar och logistik. Den senaste veckan av precis motsatt anledning…

    Efter ett läkarbesök i förra veckan har jag skruvat ner på tempot. Rejält. Vilat och kurerat mig. Knaprat tabletter och tagit hand om en inflammerad hals och en sliten kropp. Stretchat och promenerat. Typ så.

    De senaste tre (fyra?) månaderna har jag haft mer eller mindre konstant ont i halsen. Varit hängig. Inte sådär sjuk att jag behövt stanna i sängen men heller inte frisk. Ganska långt ifrån mitt vanliga, pigga jag liksom. Fast det har jag såklart spenderat lika många månader med att förneka. För vet ni? Om man har ont i halsen får man inte träna. Det vet ju alla. Så väldigt mycket lättare att knapra mängder av receptfria ont-i-halsen-tabletter och köra på än att gå emot vilja och sug.

    Det fungerar ganska bra ganska länge, men så är det ju också precis det som är grejen. Att man vänjer sig vid det där med ”ganska”- att vara ”ganska” okej, att känna sig ”ganska” pigg och att kunna trycka på ”ganska” bra under träningarna. Välmåendet blir relativt och man vänjer sig vid en lägre, eller till och med låg, högstanivå. Det blir snabbt vardag att vakna och somna med halsont och motivera träningen med att det känns okej under dagtid. Man blir ”ganska” dum i huvudet med andra ord.

    Droppen som fick bägaren att rinna över var när jag vaknade med tio gånger så ont för ungefär tionde gången en morgon förra veckan. Ringde till vårdcentralen, fick en akuttid och spenderade förmiddagen med provtagningar, EKGn och läkare. En inflammation i halsen, ont på diverse ställen i kroppen och en toklåg puls vittnar om att jag faktiskt kört över kroppen ett bra tag och när pulsen, trots infektionen i kroppen, visade 34 slag/ minut då de tog ett EKG så valde läkarna att dra i bromsen.

    Att ha låg puls är inte per definition något farligt men när pulsen dippat ner på 32 (en friskare dag) så väljer de ändå att kolla upp det. Kanske inte så mycket bara för pulsen i sig utan mer för att det i kombination med annat, som får vänta lite med att ventileras, kan innebära att jag borde tagga ner. Så just nu gäller lugnt tempo, träningsreglering, stretching och promenader i väntan på att göra ett långtids-EKG. En chans för kroppen att komma igen men en utmaning för huvud och pannben som saknar träningen så att det gör ont. Stretching i all ära, med det är inte i närheten av samma sak som ett riktigt svettigt puls- eller styrkepass.

    Men jag börjar landa. Kroppen behöver ett par veckor och jag får helt enkelt köpa det oavsett om jag gillar det eller inte. Så jag håller ner tempot tills jag är pigg och tillbaka igen. Tar det lugnt på obestämd tid men håller tummar och tår för att det inte blir så länge till. Tills dess gäller stretching i massor och ett par lugna pass ibland. Löpning och pulspass får vänta ett tag och under tiden laddar jag med att göra nya spotifyspringlistor, läsa träningsprogram inför Göteborgsvarvet, längta till kommande träningsveckor i Spanien och Turkiet och nu när jag tjurat klart över tillvaron- hänga lite mera här igen.

    Kanske finns det hopp om att jag ska bli lite klokare någon gång…

    12784586_10207907646785476_539242432_n

    Standardläge för tillfället. I myströja och joggingbrallor framför en serie i sängen. That’s a new one. 

     

  • FRUKOST
  • SMOOTHIEBOWL BREAKFAST.

    När man jobbar som jag gör, med föreningslivets speciella arbetsförhållanden, får man fånga de morgnar som råkar kunna vara lediga. I mitt fall innebär det lyxfukostar på tisdagar och fredagar.

    Imorse var havregrynen slut och min vanliga finfrukost körd. Världskatastrofläge en liten stund innan jag inventerade kylen och blev sugen på smoothiebowl. Prova smoothiebowl-trenden hörreni. Den är himla bra.

    Idag på mango, mandelmjölk, naturell yoghurt, banan och kanel. Toppad med massor av crunch, gott och fruktigt. Bara blanda, mixa, häll upp, toppa och njut. Prova er fram med blandningar och mängder- det finns inga gränser!

     

     

     

    image image image